Elsies vänner!

När Elsie kom med oss hem från förlossningen tyckte jag nästan hundarna var tråkigt likgiltiga. De lade huvudet lite på sned när de hörde henne gnälla första gången, men det var i stort sett den enda reaktion jag fick. Sedan hon kom till världen har de fått betydligt mer promenader än vanligt (Elsie gillar ju att somna i bärselen utomhus). Ljudet av att bärselen knäpps på har de snabbt kopplat ihop med promenad för då springer dom till dörren. 
Kanske var hon inte riktigt en människa för dom från början eftersom hon varken förflyttade sig eller pratade. Nu när Elsie har börjat "snacka" och kan ligga på filten på golvet en liten stund har intresset vaknat. Om jag har henne på filten eller i sittern på golvet ligger Selma ALLTID som en staty bredvid henne. Även Mimmi tycker att det är mysigt att slå sig ner bredvid, men hon verkar mest intresserad av att dela hennes filt eftersom hon även går och lägger sig under babygymmet på filten när Elsie inte är där. Hon vill däremot ligga bredvid sängen på natten, men eftersom vi inte vill ha hundarna i sovrummet ligger hon parkerad utanför vår dörr hela natten. Om dörren glider upp är hon snabbt på plats på golvet vid sängen. Dom turas alltså om att vakta.

Elsie har just börjat intresserad sig för hundarna också och roas väldigt av deras sällskap i gymmet (då hinner jag till och med iväg en snabbis till köket utan att hon klagar) och vill gärna känna på deras päls. Tyvärr börjar hon ju även gripa efter det mesta nu (mitt hår, saker på bordet osv.) så vi får nog passa henne lite så hundarna inte blir luggade. Dom kommer nog ha mycket kul ihop sen när Elsie blir lite större.
Idag bär det av söderut med flyg igen för att hälsa på min familj. Nu är det en dryg månad sedan sist, men flyget gick ju så bra då (se bild i inlägget: Bättring i sikte!) så jag är inte alls lika nervös nu.

Mimmi, Elsie och Selma myser.

Selma gjorde sitt bästa för att vara med och leka.

Alltid väl övervakad.

Oftast är hon parkerad så här som en staty.