Jag vet inte var jag fått min romantiserade bild av graviditet från. Så fort jag sett någon med gravidmage har jag tyckt att det är så fint och verkar så härligt. Kanske har folk berättat hur det verkligen är, men i så fall har jag inte tagit in det alls eller tänkt att det där inte kommer drabba mig.
Illamående som aldrig ger med sig, krånglig mage, ont i fogar och typ resten av kroppen, svårt att sova, ömma fötter, tröttheten från hell, halsbrännan, andfåddheten. Det känns oftare som att man är förgiftad än välsignad.
Fast på något märkligt sätt gillar jag ändå att vara gravid. Det är ju så fantastiskt med det lilla livet som växer därinne och nu också gör sig påmind med buffar och sparkar. Jag gillar att se på magen som växer och jag älskar att på olika sätt förbereda mig för den nya lilla familjemedlemmens ankomst. Jag kommer förstås aldrig påstå att det inte är värt alla krämpor i världen, men samtidigt är det lite av en chock för mig att det skulle vara så här jobbigt.
Just nu är det jobbigaste oron som slår till ibland. När jag på kvällen inte får det vanliga buffandet så blir jag alldeles kall. "När kände jag den senast?" och "Lever den?" är tankar som virvlar upp på en gång.
Som tur var har det alltid kommit ett livstecken innan jag blivit helt förstörd, men jag kommer säkert åka någon extra sväng till barnmorskan någon dag framöver om det inte kommer en spark inom rimlig tid. Känns som ett väldigt stort ansvar att veta om det är mindre fosterrörelser än vanligt för det är ju ofta så oregelbundet. Oron lär ju inte avta när den väl är ute heller gissar jag...
Jag tycker det ska bli så kul att du och Stefan får barn! Längtar med dig och hoppas och önskar att du fortsätter blogga även efter att barnet har kommit! :D
SvaraRaderaDet hoppas jag förstås kunna göra!
RaderaAtt vara gravid är ingen dans på rosor! Det är mysigt och speciellt men ack så påfrestande. Men det ät värt det, jättevärt! Men tre barn räcker för mig, min kropp skulle inte fixa att bära fler bebisar. Lycka till och även om det känns långt nu så är Lill*n snart ute.
SvaraRaderaJag har börjat förstå att graviditeter kan vara på så många olika sätt. Du verkar denna gång inte ha en av de lättare. En kompis konstaterade att om hennes första graviditet hade varit som hennes andra hade hon aldrig orkat mer än en gång. Graviditeter tar slut, oavsett om de är av en enklare eller jobbigare sort. Du kommer att bli en jättebra mamma!
SvaraRaderamed kram från den ivriga
Det är ju hoppfullt att höra att det inte behöver bli lika illa nästa gång. Men som sagt, oavsett krämpor så är det fortfarande härligt på massa sätt och jag längtar så otroligt efter att få träffa det lilla livet där inne. Tack för värmande ord!
RaderaJag förstår precis hur du känner dig, det är inte alltid så okomplicerat att vara gravid, som man kanske tror! Men försök och se positivt , det kommer nå't gott av det så småningom ! Hur många veckor har du kvar? Känner du dig orolig , så tror jag att MVC har full förståelse , och jag tror säkert dom låter er komma dit och lyssna på den lille! Kämpa på Thilde! Du har så mycket omkring dig nu, med alla nyfödda, så tiden går nog fort!!
SvaraRaderaJo, jag kommer nog som sagt hellre besöka BVC en gång för mycket än tvärtom. Är i v.31 nu så beroende påhur länge den tänker stanna där inne så är det två månader och en eller ett par veckor kvar nu. Och du har helt rätt, alla små djurbäbisar får verkligen tiden att gå fortare.
RaderaFörstår din oro. Men det kommer gå så bra och ni kommer bli så fina föräldrar och ni är värda all den stora lyckan. Önskar er ett stort lycka till:) Kram Thilda <3
SvaraRaderaJag vet precis vad du pratar om! Min första graviditet var väl okej, lite illamående i början och sen ryggont, men inget allvarligt. Men andra gången sen...! Fy, jag mådde illa hela graviditeten och när det var en vecka kvar till bf åkte jag in på förlossningen för att jag inte hade känt bebis på länge. Men ett tips som funkade är att dricka något sött, då brukar dom vakna till, typ Festis eller saft. Hoppas att resten av graviditeten fortlöper som den ska!
SvaraRaderaKram!
Hej Thilde!
SvaraRaderaKan du inte uppmärksamma detta i din blogg?
http://darios.se/?p=32907
Det är så fruktansvärt att se, jag klarade inte att se hela videon. Hemskt att det är en sport överhuvudtaget.
Hoppas snart du mår bättre :)
Usch, det är ju fruktansvärt vilka träningsmetoder de använder med dessa tennesse walking horses. Jag vill inte gärna lägga upp en obehaglig video med djurplågeri på bloggen, men med de här filmerna borde alla de hör tränarna redan vara avstängda sedan länge. Djurskyddsmyndigheten i USA skulle inte blunda för nåt sånt om de fick se bevisen, så förhoppningsvis har de ingripit.
RaderaJo det har du säkert rätt i. Tänkte inte på det. Men fruktansvärt är det iaf. Förstår att du inte vill lägga upp den på bloggen.
RaderaAlla dagar i veckan är det inte så roligt. Men i slutet av graviditeten är man så motiverad att trycka ut den till varje pris!=) Som ett konstigt under så några veckor efter att bebis är ute har man helt glömt av de 9 föregående månaderna, man minns knappt det jobbiga. Tänker att det va nog inte så farligt ändå, kanske ska skaffa en till..hehe..=)
SvaraRaderaHaha! Ja det är väl tur att kroppen är bra på att glömma och lägga det bakom sig. Tror inte suget efter fler barn skulle vara lika stort annars.
RaderaKram!
Vilken prövning. Speciellt med illamåendet. Snart kommer belöningen för er båda. Ni kommer bli världens finaste föräldrar!
SvaraRaderaDet är en blandad kompott av känslor att vara gravid! Jag är 25 år och har en liten pojke på 1 år, kändes som jag låg på förlossningen nyss. Tiden går så fort och nu väntar vi en liten till i början av januari. Hade en väldigt smärtfri graviditet senast, endast illamående och trötthet första 12 veckorna, endast och endast, se alla karlar stå ut med detta!! Haha ;) Denna graviditeten har jag inte mått alls lika illa även om jag nu också mått pyton vissa dagar. MEN en sak är ju tröttheten när man redan har en liten att ta hand om, det är en pärs bara det. Men sååååå underbart det är med barn och att få möjligheten att kunna få egna barn... det får man påminna sig om ibland.
SvaraRaderaLycka till med allt... nedräkningen börjar ;)
Hade män varit gravida hade det säkert forskats och gjorts mer för att komma fram till lindringar av alla besvär.
RaderaVisst är det nyttigt att påminna sig om att det verkligen är fantastiskt att man kan få egna barn. Det är som du säger en blandning av känslor, men mest av allt är det lycka över det lilla livet där inne. Nu med bara två månader kvar känns det dessutom inom räckhåll. Underbart!
Lycka till med din graviditet också.
Nej, det är verkligen inte som man tänkt sig. Jag är också i vecka 31. Jag skulle rida till typ nu hade jag tänkt. Mest gå runt och njuta och klappa på magen och kunna göra allt som förut.
SvaraRaderaIstället gör det ont som sjutton i bäckenet. Hästarna är barfota och vilar sen...mars!
Har inte sovit en hel natt sen november. Är jag inte upp och kissar (har väl hänt 1-2 nätter hittills ;-) ) så vaknar man ju varje gång man måste vända på sig. Känns som bäckenet krackelerar, så efter att man vänt sig är man ju definitivt vaken...
Vaggar fram som en anka mesta tiden och går såååå sakta, med korta korta steg.
Är tacksam över att hästarna kommer självmant när man ropar på dem för att hämta dem i beteshagen känns som att bestiga Mount Everest ;-)
Vad hände med den där rosaskimrande bilden som jag också hade av att vara gravid?!?
Vi ses kanske på förlossningen/bb i Uppsala i augusti då :-)
Vi kommer ju flytta till Mehedeby i mitten på Juli och bor då bara 3 mil från Gävle. Kanske blir det att vi väljer Gävle framför Uppsala just därför eftersom det kanske inte känns så kul att åka en timme i bil till förlossningen.
RaderaGissar att du testat bälte mot foglossningen. Det hjälpte mig massor och dessutom att både på natten och korta dagvilor lägga mig med en kudde mellan knäna (på sidan) för att avlasta fogarna. Mockningen och sopningen fick jag lägga av med också för det gjorde snabbt besvären värre. Lycka till med resten av graviditeten! Att små skit gör ju i alla fall att man är väldigt motiverad att klämma ut den när det är dags :)
Hahah så är de... de roliga är att alla pratar om graviditet osv.. Men hur är de å vara mamma då.. De var den jobbigaste förändringen för mig. Men oxå SJÄLVKLART den bästa... Att bära ett barn, att få ett barn och att uppfostra ett barn är jobbigt, men oxå de bästa i livet, de härligaste i livet, de i livet man älskar....LYCKA TILL!
SvaraRaderaJag tycker det är massor av folk som påminner om hur jobbigt det kommer bli att bli förälder. Jag förstår att det kommer bli långt ifrån vad jag tänkt mig och säkert jobbigt bitvis, men mest av allt hoppas jag att det blir fint och bra. Längtar ju massor efter det här lilla barnet i magen!
RaderaDäremot tyckte jag inte många pratade om graviditeten så att den skulle kunna vara tung att ta sig igenom var mer av en chock för mig :)
Både graviditet och att bli förälder är enorma omställningar i livet. Men det finns ingenting som jag är så stolt och glad över som mina två barn! Har nyligen blivit farmor och njuter av att omigen få vara med om det mirakel en ny liten människa är. Tänker också på Alfons farmor som tyckte att det är bra att ha tråkigt för då uppskattar man när det sedan blir roligt igen. Ett bra valspråk för mig!
Raderaden ivriga
Hej thilde när är bebisen beräknad att komma?
SvaraRaderai mitten på augusti
Raderahaha, å vad jag känner igen mig. Jag var gravid förra sommaren, dottern är snart ett år. Det är ingen lek att vara gravid direkt. Men det är som du skriver också, något alldeles underbart. Nu så här efteråt kommer man mest ihåg det underbara, som tur är , eller nåt. ;))
SvaraRaderaHoppas allt går bra för dig i sommar och med förlossningen. ett tips om du har anlag för oro är att titta på ett andningslarm. jag tappade massor av sömn för att jag - av ren oro- var tvungena tt gå upp och titta så att hon andades och mådde bra. Ett andingslarm som har en sån "indikationslampa" som blinkar för varje andetag gör att man bara kan lyfta på huvudet, se att det blinkar och sen sova vidare.
Ett tips, för sen behöver man all sömn man kan komma över! :)
Så sant!! En annan sak som kom som en överraskning för mig var hur SJUKT de kan ta att amma. Man hör bara hur mysigt de är men de kan ta jätte ont också, o då är de långt ifrån mysigt. Satt i två månader o led, till o med grät jag ibland när de gjorde så ont. men efter två månader sen lätta de o jag också kunde njuta av ammningen.
SvaraRaderaO tyvärr försvinner inte oron när babyn kommer ut, den blir bara starkare.
Lycka till med mammalivet, de är helt härligt=)