Full fart

Tiden fortsätter att flyga iväg och nu är det vår i luften här på Österlen (och vårblommor i rabatterna). Oscar är drygt 8 månader och har haft en period på ett par månader när han varit allmänt missnöjd och frustrerad så fort han hamnat på golvet (och i bland även i famnen). Han har kunnat åla sig fram ganska snabbt men sedan har han vänt sig till rygg och tydligt bett om att få lyftas upp. Precis som under Elsies första år har jag genomfört allt i hemmet med bebis på höften eller i sele och emellanåt en 14 kilos tvååring också. Nu har Oscar lärt sig att sätta sig upp på knä och även resa sig upp mot saker och plötsligt har humöret vänt och vi har fått tillbaka den glada lilla killen igen. Även om jag egentligen borde veta att allt är övergående så är det svårt att undvika tankar som "ska det alltid vara så här?" när man är mitt uppe i det. Det verkar som att jag aldrig lär mig.
Han gillar förstås att bli buren hel del och det får han också men det är så otroligt skönt att kunna langa ner lite leksaker på golvet och sätta sig med en kopp kaffe bredvid medan han pysslar eller att kunna förbereda frukosten i lugn och ro medan han far runt på golvet och undersäker allt. Nu kommer förstås nya utmaningar för oss föräldrar. Systern som tidigare bara avgudat sin lillebror blir nu ofta irriterad om han kommer krälande för att ta ta något hon just leker med och det gäller för oss att vara nära i de lägena för att avstyra bråk. Eller bråk och bråk, det är mest Elsie som försöker knuffa iväg Oscar och han blir förstås ledsen. Antar att vi kan behöva vänta några år innan de kan leka tillsammans utan att vi måste punktmarkera för att kunna avstyra bråk. Samtidigt som det här kräver lite mer nu så är det samtidigt så härligt att se hur de kan roas av varandra (Elsie är Oscars stora idol) och hur kärleksfulla de är mot varandra.

Oscar är nöjd igen

Något annat som håller oss sysselsatta här hemma är vårens bedårande små valpar. Mys, mys, mys!