Vårmys

Jag är ju inget fan av våren i vanliga fall (Våren är överskattad!) men att slippa ångesten över leriga hagar har gjort mig lite mer positivt inställd. Sedan är jag kanske ensam om att tycka att det var jätteskönt att ha vinter länge länge för då slapp jag den bruna, leriga övergången till sommar och grönt. Nu har det svängt ordentligt från vit vinter till grön sommar med bara en kort liten paus i brun vår. Precis så vill jag ha det!
Elsie har ju bara varit utomhus i bärsele (massor) och enstaka tillfällen i vagn men nu kan hon äntligen sitta på gräsmattan och pyssla. Eftersom det gåtränas mest hela tiden är ju gräsmattan en perfekt plats att öva sig på ostadiga små bebisben. 
Själv har jag ibland svårt att njuta av stunden för jag rycker fram kameran var och varannan minut för att dokumentera precis allt. Plötsligt är hon så extremt gullig där hon tar sig fram över gräsmattan med hjälp av gåvagnen att jag bara måste ta fram kameran och en minut senare är hon återigen så gullig när hon vänder sig om och vinkar att jag bara måste ta kort (eller filma). Hon är med andra ord en väldigt väldokumenterad unge. Är det här något som man får dras med även om man skaffar fler barn eller är det mest ett "första barnet fenomen"? Gissar att min dator snart kommer svämma över av bilder. Här kommer ett litet axplock av de senaste.

Nöjd tjej i solen.

Vink, vink! Elsie är ute på promenad.

Ståträning när hela familjen hänger i trädgården.

Gåvagnen är poppis både när man sitter och när man står.

Så här ser det fortfarande ut rätt ofta. Det blir en hel del långa promenader med hundarna för Stefan och Elsie.