20 maj 2015

Villa, volvo och vovve

Det känns ungefär som en evighet sedan som jag köpte gård och valde att flytta från lägenhet till landet. Det var i början på 2003 och gården som jag döpte till Hökebo var helt perfekt för både mig och min verksamhet. Jag lärde mig så sjukt mycket av att rusta upp det stället och många, många lägerdeltagare har spenderat en sommarvecka ihop med mig och de anställda där på gården. För ett år sedan såldes Hökebo och det kändes förstås vemodigt men samtidigt kändes det som ett avslutat kapitel och gården Pomonadalen som vi bor på nu är så fin och har så mycket potential så jag har inte hunnit sakna Hökebo många stunder. 
Jag och Mimmi 2003
Det var när jag köpte Hökebo som jag insåg att jag behövde en hund (hade ju redan villan och Volvon) och valet föll på en valp av en knasig korsning mellan storpudel och schäfer (!) som hette Mimmi. Nu är Mimmi 12 år och verkar trivas som skåning. Jag gästbloggar ju hos Allergenius denna månad och mitt senaste inlägg handlar om när jag köpte gården och blev med hund. 

”Blandrasvalpar schäfer/pudel säljes. Trygga och friska föräldrar och valparna är uppväxta i hemmiljö hos barnfamilj." Det lät som en helknasig korsning men jag ringde uppfödaren och efter vårt samtal hade jag bestämt mig för en tik ur kullen. Sommaren 2003 flyttade så Mimmi hem till mig och vi blev oskiljaktiga. Jag kände tyvärr av min allergi när Mimmis päls växte sig för lång... Läs hela inlägget HÄR

Det var ju tack vare att Mimmi var en pudelkorsning som jag fick upp ögonen för labradoodles. Tänk va mycket här i livet som avgörs av slumpen.
Mimmi i lång päls
Mimmi i kort päls

2 kommentarer:

  1. Det är så härligt med människor som gör verklighet av drömmar :) Spännande med blandraser, och egentligen är ju även "rasrena" hundar en blandning från början! Det kan behövas nytänkande och "nytt blod" med tanke på alla rassjukdomar. Står själv inför nya livsval, och brottas med tanken på om jag ska uppfylla mina barndomsdrömmar om gård på landet med hundar och hästar - framför allt hundar. Lite rädd att inte räcka till och ge hundarna det de behöver, det pratas ju så mycket om stimulans, aktiviteter och "hjärngympa". Hur mycket aktiverar du dina hundar, och med vad? Känns lite stressande att vara den som allt hänger på, det beror på mig om de mår bra. Så är det naturligtvis när man åtar sig att ha djur, men var går gränsen? Kan det inte bli FÖR mycket krav på aktiviteter? Så är det lite med småbarn "nu för tiden", tycker jag, det känns onaturligt att ständigt sysselsätta de små, som om man vore ett nöjesfält på två ben... Vad har du för vardagsrutiner med dina hundar? Är det aktivering från morgon till kväll? Kul att höra hur andra gör :-) Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är nog varken ett nöjesfält på två ben för hundar eller barn här hemma :) Jag gillar att hitta på saker med barnen men det blir sällan något storslaget som nöjespark eller likn. utan oftast blir det små saker som att gå ut och cykla, ta en promenad med hundarna, baka eller likn. Tycker även en stund med memory på paddan eller kolla ett avsnitt av spöket laban tillsammans kan vara mysigt. Vi gör vad som funkar i vår vardag och just nu är det sån som orken räcker till. Med hundarna är det ganska mycket på sparlåga. De brukar få en rejäl promenad varje dag. Gärna till havet där de får busa tillsammans. Vi har små godispåsar vid ingången både på framsidan och baksidan så den enda träning p inkallning de får är när vi ropar in dem och de får en godisbit när de satt sig fint innanför dörren. Är de blöta måste de sätta sig på en handduk. När vi ska äta får de gå och lägga sig i sina sängar och så får de nåt tuggben att gnaga på. Trick och konster övar vi på nån minut ibland när jag typ skurit av en kant på osten och passar på eller när jag lagar mat och har något att belöna med. När jag hämtar Elsie på eftermiddagarna tar jag oftast med en eller två i koppel så de får gå med barnvagnen och sniffa lite andra lukter än runt huset. Det gör jag dock bara om det är fint väder, annars hämtar jag med bilen. När vi inte hittar på något sover hundarna inomhus för det mesta eller ute i trädgården. De vuxna hundarna skulle kunna gå flera dagar utan lång promenad och skulle inte klaga men Leia som är bara 11 månader kan då visa att hon behöver stimulans genom att börja gnaga lite på nån leksak från barnen eller likn. En liten promenad senare är hon nöjd och låter bli deras grejer så det lönar sig verkligen att göra nåt med henne varje dag även om det inte behöver vara så mycket. Leia får även äta sin mat på gräsmattan varje dag fö att träna nosen lite. Vi slänger helt enkelt ut hennes torrfoder på gården så får hon rusa runt och leta de små bitarna. Så aktivering och hjärngympa går nog att få in på enkla sätt i vardagen och för mina hundar verkar den här nivån funka perfekt även om jag just nu inte ägnar mig så mycket åt att utbilda dem.

      Radera