Elsie sov ryckigt från början och vi var glada när det blev två timmar i sträck. Från tre på natten och framåt sov hon så oroligt att jag var tvungen att vagga henne rätt ordentligt så då var det kört för mig att sova vidare. Jag blev lite lätt korkad under den här perioden ska jag erkänna. Sedan blev sömnen sakta men säkert bättre. Två uppvak för amning och så morgon klockan sex kändes plötsligt så nära ostörd sömn man kunde komma och livet blev med en gång betydligt ljusare. Sen blev jag gravid igen och trots att Elsies sömn nu var rätt stabil så blev min återigen urusel. Väcktes jag minsta lilla kunde jag inte somna om och tröttheten jag kände under dagarna var värre än under Elsies första månader i livet. Så kom så Oscar till världen och graviditeten lämnade jag mer än nöjt bakom mig. Amningshormonerna hjälper nu till så trots att Oscar gärna äter var och varannan timme på natten så känner jag mig inte alls så knäpp som jag skulle vara om jag hade haft så här störd sömn innan jag fick barn. Oscar är också riktigt morgonpigg och ibland tycker han 05.30 är en jättebra tid att gå upp. Då brukar jag vara världens tråkigaste, låta rummet vara mörkt och bara gång på gång erbjuda amning (som han ratar eftersom han vill sitta och snacka istället). Efter nån timme brukar tröttheten komma ikapp honom och han låter sig ammas till sömns och somnar om en timme till innan han nöjt gör morgon med resten av familjen. På helgen lyckas jag ibland somna om en stund när Stefan går upp med barnen men ofta störs mina försök av en gosig liten Elsie som klättrar upp i sängen. Myser i några sekunder och sen böjar hoppa eller leka tittut under täcket. Ett ganska mysigt sätt att bli väckt på trots allt. Hela och ostörda nätter känns väldigt avlägset men tills dess får jag helt enkelt försöka somna i tid på kvällarna och försöka njuta av all gosig bebistid som den hackiga sömnen ju faktiskt medför. Stefan är den som hjälper Elsie somna om vid eventuella uppvak (hon sover i egen säng nu) och så har jag ansvaret för Oscar som ju inte somnar utan att ammas. Fint litet inlägg om detta med barn i sängen på min favoritblogg Hormoner och hemorrojder kan ni läsa här.
 |
| Elsie som ettåring, sovandes med sin älskade snutte. |
Det har debatterats mycket om Anna Wahlgren och hennes "Sova hela natten", och jag håller verkligen inte med henne i allt. Men jag vet många som blivit hjälpta av den "metoden", och det är kärleksfulla, fina människor som verkligen prioriterar sina barn. Både de och barnen har mått så mycket bättre sen de fick bättre sömn, och orkar med dagarna mycket bättre. Det verkar slitsamt för er, menar inget illa utan känner snarast för er och önskar att ni kunde få mer sömn bara :-) Ylva N
SvaraRaderaJag tror inte metoden är alltiogenom dålig men just bitar där jag ska buffa och buffa trots att bebisen gråter så mycket som upp till 40 minuter osv. känns inte bra och jag skulle inte klara av att genomföra det. Helt utan att köra på nån metod så har det ju gradvis blivit bättre med sömnen för Elsie tills hon bara plötsligt sov hela nätter i egen säng och i eget rum. Ibland tappar hon nappen ner på golvet och då måste vi gå in och ge den, eller så har hon hosta eller... ja det finns ju lite som kan störa nätterna för de små men för det mesta sover hon riktigt bra. Oscar är ju bara tre månader så jag räknar med att det kommer gå både fram och tillbaka innan vi landar i bra nätter. Med Elsie bestämde jag mig för att ta bort ett nattmål i taget och det funkade för oss. Hon var dock 9 månader när jag började och gick att "resonera" med och exempelvis erbjuda vatten i nappflaska istället. Jag är lite inställd på att det blir ett rätt tufft första år sömnmässigt men sen (eller tidigare än så) hoppas jag det blir bättre. Tack för omtanken :-)
RaderaJag tror inte Oscar blir mätt. Blev han det så skulle han inte vara hungrig hela tiden. Ge tillägg och se, är han inte mätt kan han ju inte sova. Din mat kanske inte räcker. Lycka till. Har fått fyra barn och har aldrig haft dessa bekymmer men jag hade också mycket mat.
SvaraRaderaDet kan också vara så att man har tillräcklig mängd mjölk men att den är för tunn för att barnet ska bli riktigt mätt. För låg fetthalt, helt enkelt. En frisk unge på 3-4 månader "borde" inte behöva äta var och varannan timme på natten, och ideligen på dagen om h*n blir riktigt mätt. De små kan få "ovanor" också och tycka att det är en "trevlig aktivitet" som egentligen inte handlar om hunger. Jag tror också att tillägg är bra. Sömn är viktig för stora och små.
RaderaJo jag har mjölk så det räcker och blir över. Jag måste ibland pumpa på morgonen för brösten är så stinna. Oscar tar inte napp så mycket av nattsnuttandet är bara ett sätt att snutta sig till sömns igen och har inget med mat att göra. Han ammar ofta bara tills utdrivningsreflexen sätter igång och sen släpper han och somnar. Jag måste sen ligga med en tvättlapp över bröstet tills det slutat rinna och sen kan jag somna om. Ibland dricker han dock en stund också och somnar nöjd sen när han är mätt. Mjölken anpassa sig ju till bebisen och fetthalten är nog exakt den Oscar behöver. Han växer fort som bara den och har klättrat ett par kurvor på vikt och även nån på längden. Honom går det alltså ingen nöd på :) och han är rund och go. Jag skulle inte kalla hans snuttande för en ovana utan mer ett sätt att tanka trygghet och vara så som spädbarn är mest. Vårt Svenska sätt att se på barn och sömn är ju ofta att de ska sova i egen säng i eget rum men i de flesta kulturer skulle det anses jättekonstigt eftersom många barn trivs bäst nära och med små nattmål den första tiden. Sova kommer jag kunna göra sen :) men självklart försöker jag få de stunder som ges genom tidiga kvällar och en liten sovstund på helgmorgnarna.
RaderaJag har fått fyra barn och aldrig haft nattvakt. Jag har alltid haft barnsängen bredvid min Jag tror det är enklare om barnet tar nappen. Du har hittat din stil men jag tycker synd om dig att du inte får sova på nätterna Oscar är ju 3 mån nu och skulle kunna sova från 22.00 till 5.00- 6.00. Dagen blir mycket bättre då. Ta det inte som kritik utan lite ledtrådar. Lycka till med dina guldklimpar. En sak till barn barn ska inte ligga och skrika själva det blir dom inte trygga av. Kram
SvaraRaderaHåller med dig om att barn inte ska behöva ligga och skrika på nätterna. Tyvärr vet jag inte om det här med nattamning är "min stil" då jag upplever det som att jag inte har så mycket val. Allt jag önskar är ju att Oscar ska sova så gott han kan och gärna så länge som möjligt på morgonen och då har amning varit det enda sätt jag kan komma på. Jag tar gärna tips på hur man får dom att sova gott utan att amma på natten (fast gärna utan alltför mycket gråt tack).
RaderaKanske en dum fråga när du har fullt upp, men har du funderat på att donera bröstmjölk? Det är ont om givare och du kanske skulle kunna må bra av att bli av med en del av överskottet. Givetvis måste det fungera rent praktiskt med leverans av bröstmjölken, annars är det ingen bra idé.
SvaraRaderaAbsolut ingen dum fråga. Har faktiskt tänkt tanken. Tyvärr är det långt till närmsta inlämningsställe och eftersom Oscar inte gärna åker mer än korta sträckor i bilen har jag valt bort det även om jag inte tvivlar på att jag skulle kunna öka produktionen med pumpning och få tillräckligt till att donera. Kollade upp det även när jag ammade Elsie men problemet med avstånd var detsamma då. Skulle det finnas en "mjölkbuss" som åkte runt skulle jag gladeligen donera :)
Radera