13 jan. 2011

Hejdå Håkan...

Att ha djur är att ta en risk har min mamma alltid sagt. Det har förstås funnits otröstliga stunder som då min katt fick vingelsjuka och då min häst blev påkörd.
I förhållande till mängden djur som funnits i mitt liv har jag haft en enorm tur, men jag har inte blivit helt skonad från förluster. Igår hände det igen och Håkan fick somna in. Han hade varit hos sin fodervärd och på grund av en olycklig snubbling i hagen fick han en fraktur som inte gick att operera. Veterinären tyckte inte att det fanns något hopp om att han skulle bli återställd. Att försöka hade varit själviskt då han hade väldigt ont.

Den nya vännen Håkan fick alltså inte vara min mer än några månader. Trots han korta tid på gården blev han snabbt en favorit och han kommer vara saknad av många!




Håkan var med på Halloweenlägret och blev såklart en favorit.
Tack Håkan för att jag fick lära känna dig!

9 kommentarer:

  1. Värdigt tråkigt, men tyvärr sånt som händer!! :(

    SvaraRadera
  2. Så tungt beslut för dig och så tråkigt att mista honom. Det går aldrig att vänja sig vid det här hemska att döden skiljer oss från ett älskat djur. Enda trösten är att vältra sig i goda minnen och dela dem med andra.

    SvaraRadera
  3. Tråkigt att det inte blev en mer långvarig vänskap.. :(

    SvaraRadera
  4. Usch, vad ledsamt! Jag blir så ledsen när jag hör att djur dör. Stor Kram!

    SvaraRadera
  5. Usch, jag har fått avliva ett tiotal hästar hittills samt hjälpt vänner att hålla deras hästar under avlivningen men det blir bara värre och värre, jag vänjer mig aldrig. Enda trösten är att man vet att deras lidande är slut och att man tog sitt ansvar som djurägare. Ibland önskar jag vi människor fick samma hänsyn när det inte finns något hopp....

    SvaraRadera
  6. Nej vad tråkigt..Aldrig kul att vara med om men för djurets skull så är det ju det bästa.

    SvaraRadera
  7. Åh, så tråkigt!!! Jag som verkligen gillade honom och hade sett fram emot att bekanta mig mer med honom. Jätte trist Thilde, jag skall komma ihåg honom varje gång jag rider vid Dalälven :-(
    Kram till dig. Jag har också lite sorg här hemma....
    Ingrid

    SvaraRadera
  8. Så tråkigt för dig men säkert helt rätt beslut. Lycka till med alla dina andra hästar. Mvh Kristina

    SvaraRadera
  9. Vad tråkigt när en familjemedlem blir sjuk och dör. Man fäster sig vid sina djur även om man inte haft dem så länge. Varje djur har ju olika personligheter.

    SvaraRadera