Selmas och min semester

Nu är både jag och Selma tillbaka på hemmaplan efter ett par dagar i ett charmigt hus i Vitemölla på Österlen. Det blev bad i havet (åtminstone till midjan för min del), mycket hundmys och förstås en massa tid med familjen. Min bror kunde tyvärr inte vara med eftersom han höll på och målade färdigt sin båt Tin Tin som snart ska bogseras ner till Malmö och bli fotostudio och café. Även äldre systern med sina tre barn kom lite senare och henne missade jag med bara en dag. 

Något jag hann med var att göra en utflykt och se det stora och vackra huset i Brösarp där min mamma och syster tillsammans med respektive kommer driva gårdshotell. När de satt sin prägel på stället med lite ny inredning (och nya gardiner) så kommer det vara helt sagolikt fint. Allt var så fräscht och välskött och utsikten var helt underbar!

Nu är jag hemma och tillbaka i verkligheten och har under dagen byggt hage och haft veterinär här för ultraljud på några ston. Solen gör att man blir ganska matt av fysiskt jobb så nu tänkte jag vara ledig.

Ikväll ska vi grilla i den härliga kvällssolen!
Här kommer lite bilder från Selmas härliga bus med kompisen Saskia (under semestern på Österlen).

Dags för semester!

Långt innan vi visste att halva familjen skulle bli Österlenbor till sommaren efter att ha införskaffat "Häftigaste huset i familjen!" så hyrde vi ett hus i Vitemölla precis som vi även gjorde i fjol. Där ryms stora delar av familjen (inkl. hundar) och trots att alla inte kan vara där under hela veckan den är hyrd så hinner vi ses en hel del. Stefan måste tyvärr jobba men jag ska ner för att spendera i alla fall tre dagar tillsammans med syskon och föräldrar och Selma får följa med så hon får leka med sin kompis Saskia.  

Tyvärr verkar det som om jag lämnar sommaren när jag reser till havet. Här i Månkarbo spås den extrema värmen (26-28 grader) fortsätta men nere på Österlen tros temperaturen stanna under 20. Viktigast är dock inte sol och bad på min lilla semester utan prio ett är att få hänga med familjen, laga mat, fika, spela kort och ta det lugnt. När Stefans semester börjar i Juli hoppas vi även på att (förutom vara MASSOR i huset) hinna med en tur till Öregrund. 

Önskar er alla en skön helg!

Syrran med sin fina Saskia som bara var en valp under semestern i Vitemölla i fjol.

Selma fascinerades av allt spännande ute vid kusten.

Här är trion som återförenas imorgon. Saskia, Selma och 
Viska älskade buset på sandstranden.

Min ena syster med min andra syrras yngsta dotter som är kall, men glad, efter ett dopp.

Jag och syrrans äldsta hoppade längdhopp.

Solen ger renoveringslust!

I takt med att solen börjar värma ordentligt så ökar också min renoveringslust. De senaste veckorna har jag haft mycket på schemat och Stefan har jobbat vidare med att färdigställa garaget här hemma istället för att vara i huset. En liten paus är nog viktig ibland för att få tillbaka lite inspiration. 

Men nu är den tillbaka och jobbet med taket har påbörjats och det är rätt omfattande förberedelser innan det i juli eller augusti kommer läggas om med nytt fint tegel istället för de gamla betongpannorna. Vi passar på att göra om en del så att vi kan isolera vindarna lite till och det kommer nog synas i elräkningarna i framtiden. Jag har pysslat lite med att grundmåla de rör som dragits på vägg på övervåningen (det nya vattenburna systemet) och det är värt allt pill för fint blir det!

Rören blir vita och fina.

Jag älskar vårt hus lite extra mycket på sommaren!

Lite saft och kexchoklad i solen gör susen för energin.

Sorg i familjen...

Sedan jag började med avel har jag fått 29 friska och krya föl som alla utvecklats till härliga personligheter. Jag har haft en sån otrolig tur med dem alla att det kanske var dags för mig att bli påmind om att inte ta något för givet. Mitt vackra sto Freisting brukar föla lite tidigare än hon ska och därför har jag hållit lite extra koll på henne redan två veckor innan beräknat datum. Så gjorde jag också den här gången, men inte tillräckligt. När jag gick min runda i hagen sen em./kväll möttes jag av en väldigt ledsen nyhet. Jag såg Freisting springa runt i beteshagen och gnägga oroligt och jag började springa med hjärtat bultande så hårt att jag knappt fick luft. Jag rusade bort till vindskyddet men där syntes inga spår av en fölning så jag fortsatte bort till skogen. Då mötte den gnäggande Freisting upp och vi sprang tillsammans bort till skogsbrynet. Där låg den lille grabben och jag förstod snabbt att jag kommit för sent...

Vad som gått fel är svårt att veta men han hade halsen vänd på ett sätt så att nosen hamnade under kroppen. Kanske var han inte helt pigg när han kom ut, kanske buffade inte Freisting på honom tillräckligt, kanske hindrade resterna av fostersäcken honom från att få luft. Freisting verkade först inte förstå. Hon nosade på honom och naggade honom försiktigt i pälsen som att hon försökte få honom att vakna. Det gjorde så ont i mig att se hennes omtanke mot den lille. Efter en stund var det som att hon förstod för hon slutade buffa och ställde sig bara lugnt och vakade över honom. Jag lät henne vara ett tag innan jag flyttade honom från hagen. Jag grät och hon gnäggade. Döden är så definitiv och svår att förstå. Maktlösheten när man ställs inför den är så svår att hantera. Jag vill ju kunna göra något!

Vi får hoppas att lille Frodo galopperar runt på de evigt gröna ängarna i Trappalanda tillsammans med Ófeigur.

Freisting vakade över sin lille grabb...

Vilket bröllop!!!

Igår kväll kom Stefan och jag hem från bröllopet utanför Varberg och var både  trötta och möra, men framförallt väldigt glada över att det blev ett så fint bröllop. Solen sken, stämningen var precis som den skulle och det blev en härlig fest på kvällen/natten. Hela bröllopet var förstås fyllt av en massa tårar för det var vackert på alla sätt, men mest var det en nästan euforisk glädje som präglade stämningen under dagen och kvällen.

Jag och Stefan fick äntligen en helg tillsammans.

Jag hade som vanligt varit ute i sista minuten med att skriva ett tal och eftersom Helena är en så nära vän som jag delat så mycket med var det svårt att formulera alla känslor. Innan jag ens hade börjat skriva var jag överväldigad och rörd över allt fint och jag blev orolig över om jag skulle kunna hålla kontroll över rösten under hela talet. Inte förrän varmrätten var utdukad var det min tur och självklart började jag gråta men jag lyckades ändå med viss ansträngning läsa till slutet. 

Om du vill läsa mer om det här med bröllop och sånt kan du läsa inlägget: Om bröllop!

Många köade för att gratulera det nygifta paret.

Det vackra brudparet när de precis anlänt till festplatsen.

Mitt under mitt tal innan tårarna kom.

Bröllopsdags!

Idag ska jag och Stefan bila söderut för att imorgon vara med på bröllop utanför Varberg. Häromdagen var det ju Möhippa för Helena som ska gifta sig och äntligen är det dags för själva bröllopet. Det har varit mycket hästjobb för min del på helgerna de senaste månaderna så det här blir lite av en semester för mig och Stefan. Som tur är kan vi lugnt lämna gården med både hästar, hundar och katter för vi har kompetent gårdsvakt hela helgen så vi kan koppla av ordentligt.

Imorgon är det äntligen dags för bröllopet!

Jag är så stolt!

I fyra dagar har jag varit på avelsbedömning på Strömsholm och inte gjort mycket annat än att sova, äta och kolla på hästar. Det är så mycket förväntningar och nervositet i luften när alla samlas för att få sina hästar visade. Jag hade med mig stoet Venus för att få öva lite själv och eftersom hon är hela 16 år så var det mer på skoj än blodigt allvar. Med min hingst Ess var det helt andra förväntningar. 

Ess från Hökebo

Han är sent född och väldigt sent påbörjad eftersom han varit så stor och lättbyggd under uppväxten. Därför visades han inte som fyraåring och det här var hans första bedömning. Det är förstås lätt att vara partisk och tycka att jag fött upp världens bästa häst men sedan han åkte till Vignir har jag förstått att han verkligen är något att satsa på. Vi har nästan tänkt på Ess som en fyrgångare eftersom han har så balanserade grundgångarter och otroligt maffig trav. Igår visade han att han även är en passtalang när han fick 8.5 för sin pass och det var första gången Vignir provade att gasa på lite i passen. 

Ess hade inte någon bra dag i torsdags men fick ändå klass 1 på ridegenskaperna och på söndagen när han var mer sig själv fanns förstås inte tid att höja allt men pass och spirit gick i alla fall upp. Nu ska han få vara ledig och betäcka lite ston och sen blir det till att satsa på en toppbedömning nästa vår.  Hela hans bedömning från Strömsholm ser ni lite längre ner.

Han fick till och med 8.5 för passen igår!

Mest stolt är jag över 9:an för hals/manke/bog. Totalt blev det 8.23 för exteriören.

Ess hade ingen bra dag i torsdags men skrapade ihop 8:a för nästan alla gångarter och fick även 8.5 för form under ryttare.

Trots att hon ställde upp sig så fint hon kunde fick Venus bara 7.49 för exteriör :)

Vignir lyckades få till lite mer pass på söndagen och höjde också den med en poäng.

Hela Ess bedömning:

Exteriör : 8,23

Ridegenskaper : 8,24

Huvud : 7,5    I) Tungt uttryck   Hals-Manke-Bog: 9,0    1) Välrest   2) Lång hals   5) Smidig   Rygg och kors: 7,5 K) Muskelfattigt kors   Proportioner : 8,5    2) Lättbyggd   4) Högbent   Ben (kvalitet): 8,0    3) Välmarkerade senor   Benställning: 7,0    Kommentar på bakben: C) Trång      Kommentar på framben: G) Uttåad   I) Trång   Hovar: 8,5    1) Djupa   3) Tjock hovvägg   Man och Svans: 7,0

Tölt: 8,0 Trav: 8,0 Pass: 8,5    3) Säker   4) Stora rörelser   Gallopp: 8,0    1) Bra tempo   Spirit: 8,5    2) Mycket framåtbjudning   Helhetsintryck: 8,5    2) Välrest   Skritt: 8,0

Dags att skriva brev

Stefan fick ställa upp på en liten intervju häromdagen. Här kan ni läsa den och så finns en massa gamla klipp för alla som vill vara lite nostalgiska. 

Vår första dejt...

Nu packar vi in Venus i transporten och beger oss till Strömsholm för avelsvisning. Både Ess och Venus visas idag och sedan är det först på söndag som de har chans att höja sig på den öppna visningen. Hoppas nu att alla håller tummarna för oss!

Ess med Vignir i sadeln.

Det blev en flicka till!

I går när jag åkt hemifrån för att föreläsa uppe i Strömsund så passade Spyrna på att föla och ut kom ett välskapt litet stoföl. Återigen tror jag att det blivit ett svart föl e: Örn som ju rent teoretiskt borde ge mig 50% skimlar men nu levererat 100% svarta den här säsongen. Vi får hoppas att de trots att de alla har samma pappa kommer ha utmärkande drag så att de inte blir alltför svåra att hålla isär när de blir äldre. Nya lilla stoet behöver förstås ett namn. Sedan tidigare har jag ett föl efter Spyrna och han heter Sirkus men jag kan inte komma på något bra på det temat nu. Hjälp mig gärna! (Massa namn hittar ni på Lisas sida)

Vilken gullunge!

Det är en kavat och modig liten tjej.

Nästa sto på tur är mitt vackra vita sto Glæða  som just nu står på Öland eftersom hon ska betäckas där i sommar. Hon är dräktig med vackre Kostur som står på station här i år och det ska bli så otroligt spännande att se vad den kombinationen ger för något. Kostur har sedan ett par veckor betäckt ston här hemma på gården och sköter sitt jobb väldigt bra. Tre ston är färdiga och har nu gått ur brunst och inväntar ultraljud för att se om de tagit sig och resten hoppas vi kommer in i brunst snart.

Möhippa

I helgen gjorde jag en liten resa ner till Varberg för att tillsammans med ett rätt stort gäng överraska min vän som ska gifta sig om två veckor. Det blev en jättehärlig lördag och jag ångrar inte en sekund att jag fick spendera alla de där timmarna i bilen på väg ner och upp för jag hade aldrig velat gå miste om den dagen. Vi fyllde dagen med sånt som vi alla kunde göra tillsammans och skippade förnedring och annat hemskt.

Idag är det en vanlig dag här på gården och under morgondagen ska jag upp till Strömsund och föreläsa. Sen är den efterlängtade onsdagen här då jag tillsammans med en kompis drar till Strömsholm för att spendera några spännande dagar på avelsbedömning. Hoppas ni också haft en lyckad helg!

Den blivande bruden fotades en hel del under kvällen.

En liten film på Ess

Prinsen har blivit kung!

I går var jag iväg till Vignir och kollade in Ess framsteg. Tyvärr hade träningen fått stå tillbaka lite en period efter att han fått ett sår i karleden men nu var han tillbaka på banan igen. Nu återstår bara en vecka innan det är dags för avelsvisningen och det börjar kännas rejält pirrigt!
Min lilla grabb som alltid varit lillprinsen på gården har nu blivit en riktigt majestätisk kung!

Ess från Hökebo e:Saer frá Bakkakoti

Han är rejält stor och så älskar jag hans fina långa hals!