Kurspremiär på Untra

Under helgen var det kurspremiär på den nya anläggningen i Untra. Tio deltagare mötte upp och åtta av dem lånade hästar av mig. Eftersom det var min första riktiga kurshelg (förra helgen var ju bara ett genrep) där var det mycket som var nytt både för mig och hästarna men jag känner att jag verkligen vill hålla många kurser där framöver. En del saker behöver förbättras och förändras men förutsättningarna för kurser där är så mycket bättre än de jag haft tidigare. Mest av allt är de ridvägarna jag älskar men jag klagar inte på den snabba varmluftsugnen, storköksdiskmaskinen eller matsalens storlek heller :)

Ridning utmed älven med kraftverket i bakgrunden.

Det blev till att vada på ett ställe och vissa hästar var säkrare på foten än andra.

Hugur och Arne var ett fint team.

Det klapprade ordentligt när vi korsade bron över Dalälven.

Vi saknade förstås kocken David men även Stefan från Gävle Gourmetservice bjöd på en riktigt härlig trerättersmiddag på lördagskvällen.

Något annat som är härligt är att jag får jobba på en anläggning alldeles i närheten av vårt framtida hus och där har ju Stefan varit hela helgen och snickrat. Han kunde därför bla ta fyrhjulingen och möta upp med fikakorg under lördagens ritt. Så trots att jag bara hjälpte till en kort stund i huset på söndagskvällen så var jag i krokarna hela tiden och det trivdes jag med. 

I huset har Stefan nu röjt och städat vindarna för denna vecka får vi hjälp att regla upp och fästa väv mot taket för att så småningom kunna spruta in isolering i alla facken. Den tidigare oisolerade vinden ska alltså förvandlas till en varmvind och någon gång i framtiden ska vi göra i ordning där uppe. Vi hoppas också att husets uppvärmningskostnad i framtiden också ska bli lite lägre tack vare den här isoleringen. Det här är även det en del av vår pågående takrenovering och först när den är klar kan vi ta tag i att göra färdigt den lägenhet där vi till en början kommer bo i huset. Inflyttningsdatumet flyttas sakta men säkert framåt men vi hoppas på att kunna bo i huset någon gång inte alltför långt efter årsskiftet. 

En bild som Stefan tog i helgen. Jag älskar verkligen omgivningarna till vårt nya hus!

Dags för BE-kort?

Jo, jag antar att jag borde ha det. Är förstås ute och flänger med hästtransporten bak på bilen en massa mil varje år och utan BE-kort får jag inte dra släpet (även om det är nedtypat till 1360kg) med speciellt många bilar. Men som med det mesta är frågan hur jag ska hinna med?

Min transport ställer till det i val av bil...

Det är trots allt nästan tio år sedan jag tog körkort och det lär ta en liten stund att plugga teorin igen. Köra med släp är jag inte orolig för men egentligen borde jag nog vara det för när jag backar tittar jag mig mest över axeln och är ärligt talat rätt dålig på att använda speglarna.

Har läst så mycket bilannonser nu att jag blir alldeles snurrig...

Ska släppa det där med bilar nu och fokusera på något mycket roligare nämligen ridkurs som ska vara i helgen. Måste förbereda en del av maten redan ikväll och även ta ett par till hästar till anläggningen utanför Mehedeby. Stefan ska jobba i huset hela helgen och ska troligtvis även hjälpa till med att möta upp med fikakorg under en av uteritterna. Det svåraste nu är att välja fikaplats bland alla vackra ställen som finns utmed ridvägarna. Lördagskvällen är det inte jag som lagar maten utan en kock från Gefle Gourmetservice. Det är ju inte för inte som dessa helger kallas Gourmetkurser!

Matsalen och köket i Untra där kursen ska hållas i helgen.

Sirkus ska säljas

Sedan Ess fick sin fina avelsbedömning i maj så har jag velat och tvekat inför hur jag ska göra med min ettåring Sirkus efter honom. Han är väldigt lik sin pappa Ess och det kanske inte är en ny Ess jag behöver i min framtida avel tänker jag (jag har ju redan en). Mamma till Sirkus är mitt bästa avelssto Spyrna som är högt bedömd med hela 8.35 för ridegenskaper och 8.20 totalt. Sirkus är bara ett år men är väldigt stor och välväxt. Det är bara på Ess (när han var ett år) jag sett en så otroligt lång och fin hals och så fick han ju även 9 för den på bedömningen. Sirkus har 115 i blup och är efter två bra klass 1 föräldrar så han är utan tvekan ett hingstämne. Vill man hellre ha en tävlingsvalack kan jag också tänka mig att sälja honom kastrerad. Han är väldigt trevlig i all hantering precis som sina föräldrar och jag hoppas nu kunna hitta ett riktigt bra hem åt honom. Vill man ha kvar honom här på hingstbete är det förstås inga problem. Läs mer på frostimport saluhästsida.

Min lilla prins!

Han är redan väldigt stor för att bara vara en åring.

Gulliga Gullan!

Visst är hon söt!

Nu bor en ny häst här på gården. Det är stoet Freyja "Gullan" som flyttat in. Hon är från samma gård som vår populära Reine som jag köpte för ett år sedan. Precis som när jag köpte Reine så har Gullan inte lärt sig tölt ännu så det jobbet hoppas jag kunna göra i höst. Till att börja med ska jag träna henne lite mer i grundgångarterna och befästa formen etc. 

Om en dryg vecka är sista kursen för säsongen klar på hemmaplan och då hoppas jag kunna lägga lite mer tid på mina yngre hästar som behöver utbildas. Rakel, Jonatan och Elvis är de som ska prioriteras då och så förstås vår nya söta Gullan!

De andra hästarna var nyfikna när Gullan kom in i hagen.

Så här fin var Reine häromdagen när han showade i hagen.

Biljakt är vårt kvällsnöje!

Jag och Stefan har under en längre tid varit på jakt efter en bra bil och sålde båda varsin för att finansiera en bättre gemensam bil. Sedan vi sålde dessa lite bättre bilar (en Opel Astra och en Vovo XC) för ett år sedan så har vi puttrat runt i min gamla grå Volvo från -91 och i vår lilla pyttebil "Putin" (Merca A-klass). Drömmen har varit en bra fyrhjulsdriven dieselbil eftersom jag kör mycket med hästtransport. 

Vi hade siktat in oss på en Subaru Outback (som jag skrev i inläget: En massa onödiga fakta) men så igår så stack vi till Gävle för att äta och passade då på att provköra en sån och blev rätt besvikna på den. Växelspaken kändes skramligare och skräpigare än gamla Grållans och det kändes ju halvbra med tanke på prisskillnaden. 

Väl hemma var det annonssök på Blocken som gällde och nu funderar vi istället på en Opel Insignia. Fyrhjulsdrift, diesel och bränslesnål bil precis som vi vill ha det. Någon som har någon erfarenhet av den bilen?

Numera kommer alltså många av våra gemensamma kvällar fördrivas framför Blocket i jakt på den rätta bilen. Ikväll blir det dock en kväll i huset för oss båda, men först ska jag till Tierp och engagera mig lite i kommunpolitiken där. Har valts till vice ordförande i en beredning som ska fundera lite kring hur Tierp ska profileras. Det kan behövas tror jag för själv hade jag i alla fall en hel del fördomar om Tierp innan jag flyttade till kommunen. Har du något bra att berätta om Tierps kommun? Eller någon fördom? Berätta gärna i en kommentar!

Kom också gärna med era tips på bästa fyrhjulsdrivna dieselbilen. Är Insignia det bästa valet?

Så här ser Opel Insignia ut. Någon vit bil ska vi dock inte ha!

Ett underbart genrep

Den här sommaren ska jag ha ett par ridkurser vid vårt nya hus där det lägligt nog finns en jättebra konferensgård och en fin äng till mina hästar. Hästarna har nu skjutsats dit och verkar trivas och i helgen deltog några vänner på ett genrep för att testa boende, kök,och förstås alla ridvägar. Lördagens långtur blev en väldigt blöt historia och dessutom kom vi lite fel och var ute en timme längre än planerat. Den avfarten kommer jag inte missa igen! 
De så kallade regnkläderna jag hade på mig höll mig torr den första timmen men sen gav de upp. Det blev trots det gråa och hiskeligt blöta vädret en underbar tur med massa tölt och naturen är verkligen något extra där uppe med det fina vattnet överallt. På kvällen lagade vi gott käk och även Stefan kunde hänga med oss en hel del eftersom han ändå höll på och pysslade i huset. Dag två fick vi uppehåll men tog istället en lite svårare ridväg där man fick förlita sig på hästarnas säkra hovar många gånger.
Jag och Stefan rekade sedan ännu lite fler ridvägar igår och det känns som att det kommer ta mig år att utforska omgivningarna där uppe. Nu vill jag att alla jag känner hela tiden ska komma dit och rida med mig för det är så himla roligt!

Nu känner jag mig laddad inför helgens kurs då tio deltagare kommer upp för att delta på en av våra Lyxkurser. 

Söndagens ritt blev betydligt torrare för oss.

Hästarna stortrivs med fåren på sin fina ö där de får gå och beta medan 
jag har mina kurser. Sen åker dom hem till Hökebo igen.

Ett väldigt blött gäng med mig i mitten efter lördagens tretimmarsritt.

Bakom Stefan på fyrhjulingen häromkvällen när vi kollade ridvägar.

Försvunnen ett tag...

De senaste dagarna har jag haft besök av underbara Karen från Island som idag tog flyget hem. Därför har jag inte satt mig på kontoret fler minuter än nödvändigt och dagarna har istället fyllts med ridning, massa gott käk och så den obligatoriska shoppingen (allt är dyrt för dem nu på Island). 
Karen jobbade här sommaren 2005 som jag skrev om i inlägget: Den näst bästa sommaren! och sedan dess har vi hållit kontakt. Det här var nog hennes fjärde eller femte semester i Sverige sedan hon var här och jobbade. I Januari var det istället jag som hälsade på henne då jag själv semestrade några dagar på Island.

Idag tog vi med ett par hästar till mehedeby och red
utmed Dalälven. Här är det Karen på Reine.

Ett riktigt glädjerus!

Jag med hästarna Börje och Hugur.

Vi kom ut ur den täta skogen och framför oss bredde Dalälven ut sig och längs med den gick en härlig grusväg där vi styrde upp och fattade galopp. Det var ett sånt lyckorus när vi dundrade fram där med den spegelblanka vattenytan på ena sidan, den kompakta skogen på den andra och en bilfri grusväg som sträckte sig så långt man kunde se. 
Så avslutades min arbetsdag igår då jag tillsammans med Julia åkt upp till nya huset utanför Mehedeby med ett par hästar i transporten för att på deras rygg se oss omkring i naturen. Sist jag var uppe där med hästar (Upptäcktsfärd!) var det metertjock snö överallt så den här upplevelsen var något helt nytt. 

Att rida utmed vattnet var helt underbart!

Tidigare på dagen hade sommarens sista ridläger avslutats och det var en blandning av trötthet och vemod som infann sig när gården tömdes på bilar och deltagare och kvar fanns bara delar av den nybakta tårtan. Att åka upp till byn vid Dalälven fick oss på nya tankar och nu längtar jag efter de tre ridkurser som jag kommer hålla där uppe i sommar. 

När jag kom hem möttes jag av en god middag och jag och Stefan firade att vi för första gången på länge bara var vi två här hemma på gården. En rätt stor omställning efter att ha haft 10 lägerdeltagare och även anställda boendes här under en stor del av sommaren.

Läs mer om familjens satsning

Kolla in artikeln i Ystads allehanda om min familjs satsning på Österlen som jag även skrivit om i Häftigaste huset i familjen. Ni kan även hitta dom på  Facebook om ni klickar här.

Några ur familjen Höök i det nya hemmet på Österlen.

Surtanterna!

Det är inte bara hingstar som ibland bråkar på två ben utan även en del ston. För hingstarna är det för det mesta nöje och lek men för stona är det oftast ett tecken på att den ena eller båda är i brunst. Häromdagen fångade jag Rakel och Freisting mitt i ett argt gräl. När jag väl särat på dom var de bästa vänner igen och något mer skrik och bråk blev det inte i hagen. Snart är alla ston färdigbetäckta och då kan vi slappna av lite och ta ledigt från brunstkollar och betäckningar. Ess har skött sitt jobb utmärkt men eftersom flera av fölen kom först i Juni kunde betäckningarna börja rätt sent i år. Leista, Freisting och Náttrún är konstaterat dräktiga men Ida, Líf och Dimma betäcks just nu och tar sig förhoppningsvis på denna brunst. 

Man ser hur det skriks när surtanterna bråkar.

Riktigt arga miner.

Stefans vän Mats

Jag är själv allergisk mot katter men kissarna här på gården är bland de keligaste jag mött. Stefan berättade när vi precis träffast att han alltid önskat sig en katt som heter Mats. När jag sedan skaffade två nya kattungar var det givet att den ena skulle få heta Mats och hans bror fick sedan namnet Nalle. De följer gärna med på promenad, pratar och gosar mycket och är de härligaste små kissar man kan tänka sig. Det tråkiga är förstås att jag inte kan gosa med dom men det märker inte katterna av eftersom de får så mycket mys av Stefan och andra på gården.

Häromkvällen på höbalarna...

letade Mats upp Stefan

?

När jag gått runt högen med balar möttes jag av den här söta mysstunden.

Sol, lekar, bad och hästar!

Det fylls dagarna av nu när vi är mitt uppe i ridläger 3 för sommaren. Åtminstone för deltagarnas del för vi ledare (Jag, Julia och Jannice) fyller även dagarna med matlagning, disk, städning och diverse udda hästsysslor som medicinering, betäckningar, tvätt och insektsskydd. Gänget denna vecka har varit oerhört kreativa att komma på lekar på sin lediga tid. Det har varit klassiker som "Burken" (eller "Dunken" som vi alltid kallat det) men också kuddkrig på en stock och en massa annat. 

I förmiddags var det gymkana precis som alltid näst sista dagen. De tävlar i två lag med varsin häst och har grenar som tex. baklängesridning, slalom och så den klassiska "norsk fylla" alt. "irländsk julafton" där hästarna får en paus medan deltagarna snurrar sig yra och sen ska försöka springa. Ikväll ska vi se filmen och då är det oftast just den här grenen som är mest underhållande att se på. 

Just nu pågår en rykttävling som tas på mycket stort allvar. Snart ska vi ledare bege oss ut och agera domare där poäng ges till kreativitet och hästarnas snygghet och renhet. Se fler bilder från sommarens ridläger i Bildgalleriet på Frostimports sida.

Högt tempo under gymkanan

Igår övade vi på morgondagens kadrilj och det såg väldigt lovande ut.

Kuddkrig på stock (med madrasser nedanför) pågick hela kvällen igår.

Börje blev förvandlad till enhörning på gymkanan.