Glad påsk från en liten påskkärring

Trots att vi bor väldigt lantligt så fick vi idag besök av ett gäng påskkärringar (grannfamiljens Edgar, Indra och Jilda) och fick tömma godisgömmorna i huset. När vi såg dem knacka på hos grannen skyndade vi oss att förvanda Elsie till en pytteliten påskkärring. 
Jag må vara en aning partisk men håll med om att hon är den gulligaste påskkärringen av dem alla.

Vill passa på att önska er alla en glad påsk! 



Hittade just ett inlägg från påsken i fjol. Då var det första magbilderna vi tog under graviditeten. Inlägget hette: Magen, jag och katten! Overkligt att tänka att lilla Elsie låg där inne då. 

Lilltjejen i huckle

En glad liten påskkärring!

Elsie sitter gärna på pottan!

Nu kommer det oundvikliga inlägget om kiss och bajs som jag vill dela med mig av. Ni som inte är/snart blir småbarnsföräldrar kanske inte är så nyfikna men ni får väl helt enkelt hoppa det här inlägget. När Elsie fick problem med sin mage (bara några dagar gammal som jag skrev om i inlägget: Tröttsamt, slitigt och tungt...) fick vi tips om att hålla henne i sk. grodställning över handfatet/toan/potta för att hjälpa henne ut med gaserna. För oss blev det startskottet och nu är vi helt EC frälsta. (Se exempel på olika sätt att hålla HÄR)
EC står för Elimination Communication och kan enkelt översättas till "toakommunikation". Det handlar alltså inte om potträning utan snarare att man lär sig tyda babyns signaler och sedan erbjuder potta när man gissar att det är dags för något. Vi har till en början främst rutinpottat dvs. erbjudit Elsie att kissa/bajsa över toa/handfat efter att hon ätit och sovit osv. Det är helt uppenbart att hon föredrar att göra det där istället för blöjan även om vi oftast har blöja som backup. I dagens UNT (Uppsala Nya Tidning) är det en artikel om oss som ni kan läsa om ni klickar här. 
Man har ju tidigare trott att barn inte kan kontrollera sin blåsa förrän betydligt senare och i takt med att blöjorna blivit bättre har barn blöja allt längre upp i åldrarna. En ny forskningsstudie som Anna-Lena Hellström gjort i Vietnam (läs om den den här artikeln i DN) visar dock att barn är betydligt mer kompetenta än man tidigare trott (och att tidig potträning kan förebygga bland annat urinvägsinfektioner men kanske också problem med förstoppning). Alla vi som pysslat med EC känner förstås till mycket av detta redan. 

Elsie, nu 7 månader, gillar sin pottstol.

Hur många har inte varit med om att de nyfödda barnet kissar på skötbordet när man tar av blöjan? Istället för att lära barnen att göra ifrån sig i blöjan och sen påbörja potträning när de blivit så vana vid blöja att de inte längre märker när de kissar så kan man ju välja att ta tillvara på även de pyttesmå barnens önskan att få kissa/bajsa utan blöja. 

Ett vanligt tecken på de allra minsta att de är kissnödiga är att de krånglar när man ska amma/ge flaskan. För oss räckte det då att ta av blöjan, kissa Elsie (exempelvis över handfatet) och sen ta på blöjan och amma i lugn och ro. För oss hjälpte EC oss massor med Elsies humör också. Gasig och magknip = ledsen och missnöjd tjej så att hjälpa henne med att få ut dem var för oss ett sätt att få träffa den nöjda och glada tjejen lite oftare. Numera är det så naturlig del av vardagen för mig och Stefan och att behöva byta en bajsblöja känns nu väldigt avlägset (vilket vi hoppas att vi aldrig kommer behöva vänja oss vid).  

För dig som är nyfiken att veta mer kan jag varmt rekommendera sidan Blöjfribebis.se och tänker du testa så skulle jag även gå med i facebookgruppen som heter: blöjfri bebis - EC-toakommunikation-blöjfritt om jag var du. Det är bra för miljön, plånboken och framförallt för kommunikationen mellan föräldern och barnet. Dessutom är det väl rätt knasigt när man tänker på det att ligga ner raklång och bajsa, eller hur? 

Artikeln i UNT kan man läsa på nätet om ni klickar här.

Labradoodlevalparna är födda!

Inatt satte valpningen igång och mellan midnatt och sju på morgon föddes 9 underbara små valpar. Selma skötte allt hur fint som helst och pysslade om de små med en gång. Alla hittade snabbt till en spene när de slickats torra och somnade sen huller om buller innan det var dags för att äta igen. Idag har jag suttit så mycket jag kunnat vid valplådan men tyvärr får jag inte sitta där ostörd speciellt länge då Elsie är vaken. Hon håller på att få sina två första tänder och pendlar snabbt mellan nöjd och tillfreds och ledsen och gnällig. Det gäller helt enkelt att passa på att mysa med valparna (och städa hos dem förstås) så fort Elsie sover på dagarna. 
I inlägget Små små valpar har blivit stora finns nu bilder på alla de tio valparna från förra kullen.
Är man nyfiken på att veta mer om våra hundar så kan man titta in på hemsidan Labradoodle.nu

Här sover dom på hög när valplådan städas.

Så pyttesmå och hjälplösa. Än är de både blinda och döva eftersom de första två veckorna är som en förlängning av fosterstadiet.

Babysim är en hit!

Elsie har alltid gillat att bada och längtan efter ett badkar här hemma är stor (Drömmen om ett badrum!). Nu har vi varit iväg tre gånger på babysim i Gävle (Gävlebabysim)och hon gillar det verkligen. Det är så skoj att se henne slappna av mer och mer och börja plaska och leka. Helst skulle hon dricka upp hela poolen men det är jag inte så sugen på att hon gör så vi försöker begränsa slurparna. Nästa tillfälle ska en fotograf vara där med undervattenskamera så vi hoppas på att få till nån fin bild på henne i vattnet. Det vore ett kul minne. 
Själv vill jag aldrig mer kliva ner i en vanlig pool. Jag är ju lite av en badkruka som avskyr att kliva ner i kallt vatten men på babysimmet är ju vattnet betydligt varmare och jag slipper frysa. Underbart! Det är med andra ord tur att jag har ett barn så jag kan åka dit och bada med jämna mellanrum.

Elsie har alltid gillat att bada.

Färdigtävlat men inte färdigdansat!

Igår var det så dags för tävlingen Just Dance (Tierps version av Let's Dance) där jag och 7 andra deltagare skulle tävla i bugg och salsa. Vi har ju tränat under fyra söndagar (á två timmar) med tränare och vid ett par tillfällen utan tränare (med Elsie på magen). Jag och Beng-Olov (Kommunalråd i Tierp) övade in i det sista för att inte glömma koreografin. Hela dagen gick åt till förberedelser med smink (MiLi's Beauty), hår (Haircorner), genrep osv. Konferencier var Jeanette Carlsson (en av dansarna i Tv4:as Let's Damce) och det gjorde hon strålande. Dessutom bjöd hon och vår salsalärare Carlos på en sjukt häftigt improviserat salsanummer när vi tävlat färdigt och det var kvällens höjdpunkt för mig tillsammans med våra bugglärares fartfyllda nummer. 
När det gäller tävlingen så gav jag verkligen allt jag kunde. Jag försökte släppa scenskräcken och tänkte att det för publikens skull inte får bli nån halvmesyr. När det var över var lättnaden enorm och jag kände att nattsömnen (som ju redan hackas upp av amningar och Elsies tandsprickning) skulle förbättras nu när dansgrubblerierna kunde läggas åt sidan. Att få se de andra paren dansa var också jättekul. De var verkligen superduktiga och att de sedan placerade sig före oss (vi kom fyra av fyra möjliga) var ingen överraskning. Nu känner jag mig helt färdig med det här med danstävling men däremot är jag desto mer sugen på dans. Redan om några veckor kanske det blir lite salsa på nytt för Uppsala Danscenter (där våra tränare jobbar till vardags) anordnar after work salsa på vissa fredagar. Nästa gång tror jag skulle vara den 5:e april så kanske ses vi på Flustret i Uppsala då.

När jag kom hem från dansen var klockan mycket och självklart sov Elsie så jag kunde sitta i soffan en stund och pusta ut. Sen försvann den glamorösa känslan snabbt när danskläderna byttes mot myskläder och bröstpumpen åkte fram (Elsie helammas fortfarande så det blev till att pumpa ur även under tävlingsdagen för att undvika mjölkstockning). Stefan bara garvade för ni kan ju gissa hur knäppt det såg ut där jag satt med bröstpumpen i kombination med en superfin håruppsättning med en stor röd blomma och världens partysminkning. Där satt jag sen uppkrupen i soffan och pumpade ur mjölken och just där och då kände jag mig väldigt långt från glittret på dansgolvet kan jag lova. 

Bilderna nedan är tagna av: Katarina Lönnberg för Arbetarbladet.

Här twistas det lite i buggen. Foto: Katarina Lönnberg

Lite sista piff innan vi ska in (jag och Julia Bruksås).
Foto: Katarina Lönnberg

Inledningen av salsan.
Foto: Katarina Lönnberg

Här var salsan över och jag lättat för då var tävlandet över för vår del.
Foto: Katarina Lönnberg

Jag med min danspartner Bengt-Olov innan buggen. De övriga deltagarna var Tina (Tierps Icahandlare), Per (populär veterinär), Andres "Andy" (volleyboll spelare), Julia Bruxås (fotbollspelare), Stina driver färghandeln i Tierp) och Fredrik (operasångare). Vi är alltså alla "Tierpsprofiler" och därför blev vi tillfrågade. Vilka som skulle dansa med varandra avgjordes med lottning. Vann gjorde Tina och Per som bjöd på riktigt bra dans och väldigt mycket underhållning. Foto: Katarina Lönnberg

Alla tävlande i Just Dance. Foto: Katarina Lönnberg

Elsie lär sig dansa (och jag lär mig gå i klackar)

Ett par kvällar när vi tränat dans har Stefan inte varit hemma så då har Elsie fått följa med. Första gången glömde jag bärselen och det slutade med att jag efter en timmes försök helt enkelt fick ge upp och åka hem. Hon var plötsligt jätteblyg så att vara i knät hos någon annan eller ligga på filt på golvet var det inte tal om och att dansa med henne i famnen var rätt så meckigt. Igår fick hon följa med och då kom jag som tur var ihåg bärselen. Vilken skillnad! En nöjd Elsie hängde med på alla turer och snurrar i buggen och verkade verkligen trivas. Nu har vi bara några ynka dagar kvar innan det är tävlingsdags och eftersom jag har så dåliga tävlingsnerver så ska jag erkänna att jag längtar som mest till söndagen (alltså dagen efter tävlingen). 
En stor utmaning är att dansa i högklackat (salsan). Jag har nämligen aldrig (och jag menar verkligen aldrig) gått i högklackat förut. På nåt sätt har jag alltid lyckats slingra mig förbi det där med klackar och haft låga finskor (exempelvis på Kristallengalan). Nu ska jag både lära mig gå i klackar och dansa samtidigt så ni kan ju gissa om jag har ont i fötterna efter varje träning. Men på lördag smäller det alltså (läs mer i Unt från i måndags) och trots mina nerver så ser jag faktiskt fram emot det också. 

Inga problem att dansa med Elsie som verkade tycka att det var riktigt kul med bugg.

Kolla va suddig jag är! Det måste ju betyda att vi blivit lite proffsigare sen sist :)

Skorna jag ska dansa salsa i. Nu gäller det bara att hitta en matchande klänning.

Små små valpar har blivit STORA

Det är så overkligt att den lockiga skaran små valpar som föddes i maj i fjol (Det regnar labradoodlar!) nu har blivit ett gäng ståtliga unghundar.

Hela gänget trängs kring matskålarna (juli 2012).

Vi är så tacksamma över uppdateringar och bilder som skickas till oss och jag tog tillfället i akt att sätta ihop lite valpbilder med vuxenbilder på några ur kullen. Vissa har klippt ner sina hundar och andra har behållit dem fullpälsade. 

Själv är jag för bekväm av mig så Selma klipps nästan alltid helt kort och nu är hon nedklippt inför valpningen också. De drar ju in mindre smuts och snö också när de är kortklippta men visst är de yviga pälsarna på några av hundarna nedan också väldigt charmiga.I kullen blev 5 valpar lockiga och fluffiga (se exempelvis Maja och Nala nedan), tv blev lite slätare (Skilla och My) och tre blev väldigt lockiga (de som nu heter Aslan, Brutuz och Skrållan men tidigare hette bamse, Björne och Ullis). Det ska bli väldigt spännande att se hur valparna kommer se ut som kommer i början på Mars. Är ni nyfikna på mer så kolla in vår hemsida Labradoodle.nu

Oberoende av varandra valde två valpköpare att döpa sina valpar till Aslan. Den här Asland som tidigare hette Findus bor numera på Lidingö.

Underbara Molly fick snabbt sitt nya namn. Vi kallade henne ju för Snorkfröken men det är ju inte så lätt att ropa precis :)

Största killen i kullen som ofta satt under trädet och filosoferade likt Ferdinand.

Lilla Björne var en favorit bland många med sin fina bruna färg. I den lilla infällda bilden är han oklippt och på den andra är han friserad och sååå ståtlig!

Svår att motstå eller hur? Larson har växt sig stor och långbent likt sin mor.

Maja gräddnos har inte klippts ner som ni ser. Planen är att i framtiden ta en valpkull på henne då hon är såld på halvfoder.

Stefans favorit Lilla My har vuxit upp till en lurvig tjej som glatt hänger med på det mesta. Hon är bland annat van passagerare på ägarnas fyrhjuling!

Nalas supermjuka päls stod åt alla håll när hon var liten och även hon har på bilden till höger fått förbli oklippt precis som Maja.

Först att säljas var lilla Tummelisa som numera heter Skilla. Bilden till vänster är tagen i höstas men de hälsar att hon är sig lik. Hon hade längst svans och störst öron i hela kullen.

Yrvädret ullis-Krullis (numera Skrållan) såldes till Finland där hon precis som vi trodde vuxit upp till en superglad, social och härlig hund som ställer upp på det mesta.

HJÄLP va svårt!

Det här med att lära sig dansa två olika danser på fyra träningar (2 timmar/gång) är verkligen en prövning ska jag lova. Det verkar som att alla dansat bugg tidigare men själv har jag ingen som helst erfarenhet (liksom min danspartner) så för mig är både bugg och salsa riktiga utmaningar. Det är ju så otroligt roligt när det funkar och man får till det men när allt snör ihop sig och man kommer av sig titt som tätt så är det mindre kul. Att vi har svårt att träffas mellan gångerna gör ju inte saken bättre heller. Häromkvällen fick vi till ett träningstillfälle men med mig hade jag en högst ofrivillig åskådare i form av Elsie. Kvällen är ju inte direkt hennes "prime-time" så det var svårt att få till någon dans över huvudtaget. Efter 1 1/2 timme var det bara att packa ihop och trötta och missnöjda Elsie somnade i bilen på vägen hem och var sen jättepigg och glad när vi kom hem och det var dags att göra kväll. Ibland måste rutinerna ruckas på men det som är skönt är att det inte längre är hela världen. Förr var en störd sömnrytm detsamma som kaos och gråt men nu är allt betydligt mer flexibelt om än det fortfarande är viktigt med mycket rutiner. Dagarna behöver inte fyllas med så mycket för det är på något sätt fullt upp ändå. Imorgon drar jag och Elsie på ännu en visit till Skåne för att hälsa på min familj. Förhoppningsvis kan jag få en och annan kvart till övning med danskorna på mig. Har ni missat det så ska jag alltså TÄVLA i dans.

Jag och Bengt-Olov kämpar på med buggen. Märk väl hur skarpa vi är jämfört med proffsen på nästa bild. DÄR kan man snacka om fart! Vi blev alla grymt imponerade och insåg nog hur långt vi har kvar.

Det är så här det ska se ut egentligen. Våra danstränare visade oss ett fartfyllt dansnummer.

Den här låten (nedan) ska vi köra när vi dansar bugg.

Här är vårt stök!

Det ser ibland ur som om en tornado dragit fram genom hemmet trots att det bara varit jag och Elsie här hemma. Hur mycket det än plockas och sorteras så är oredan snart där igen. Det är som små högar med röra här och där som berättar lite om dagen. Ytterkläder i en hög som vittnar om en sovstund i vagnen tidigare på dagen, filtar och leksaker på golvet eftersom det är där vi spenderar den mesta tiden med lek och så allt som hamnar under Elsies stol vid köksbordet. Nu är jag väldigt tacksam över att jag har matglada hundar för inte en smula som hamnar på golvet lämnas kvar. De vakar som hungriga pirayor (Mimmi under bordet och Selma bredvid Elsies stol) så snart hon sitter i stolen. Än helammas hon men nån liten bit riskaka eller gurka har hon fått suga på och självklart hamnar det mesta på golvet = i hundarnas magar.
Det är tur att vi får besök rätt ofta så vi får anledning att storstäda för däremellan blir det mest bara plock, plock och plock. Målet är att städa undan varje kväll så att den där timmen tillsammans efter att Elsie har somnat blir någorlunda rofylld. Efter att ha införskaffat en korg att ösa ner hennes saker i har det blivit lite lättare att hålla ordning även under dagen. Fast den roligaste leken just nu är ju att välta korgen och plocka ut ALLT så Elsie är inte alls med på att det ska vara ordning och reda här hemma.

Kläder som använts nån gång men inte är smutsiga samlas på hög bredvid skötbädden.

Hungrig Elsie kläddes av i farten efter luren i vagnen och ytterkläderna hamnar bredvid soffan.

Att välta ut ALLT ur leksakskorgen är det roligaste som finns enligt Elsie.

Allt ätbart har hundarna städat bort men kvar är sakerna Elsie har lekt med (=slängt på golvet efter att ha bankat dom i bordet en stund).

 

Ett "Labra-lion"!

Som doodleägare måste jag ju dela med mig av det här klippet från USA där en Labradoodle skrämt slag på folk som trodde det var ett lejon på vift. Det är ju fritt fram att trimma sin hund precis som man vill precis som jag visat på min hund Mimmi i inlägget Hundfrisyrer! och i inlägget "Ny frisyr!" kan ni se Selma (min Labradoodle) i tuppkam. Nästa gång kanske vi testar på lejonklippningen!

Jag ska TÄVLA i dans!

Trots att det närmaste jag kommit dans är tre lektioner i Lindyhop för många år sedan så har jag nu tackat ja till att vara med i Tierps version av Let's Dance (läs mer i UNT's artikel). Vi är åtta personer som parats ihop och som får fyra söndagar på oss att öva in två danser (bugg och salsa) för att i början på mars ställa upp i en tävling som döms både av publiken och en jury. 

Jag kämpar på under första lektionen.

Det säljs biljetter som bara den och de räknar med att alla 400 kommer gå åt så jag ska alltså dansa inför en jättepublik tillsammans med en partner som är rätt grön på dans han också. Den jag parades ihop med är Bengt-Olov Eriksson som är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Tierp.

Lite pirriga deltagare inför starten av första träningen.

Bengt-Olov tog det med ro och tog en snus medan han kollar in instruktörerna.

Vår första träning var igår och det gick verkligen inte bra alls... Jag som var nervös nog innan har nu blivit ännu nervösare. Då har vi dessutom bara testat på bugg än så länge och inte salsa som ju känns betydligt mer avancerat. Träningarna är 2 timmar per gång så det är alltså totalt 8 timmar som jag har på mig att gå från totalt värdelös till tävlingsklar. Att träna mellan gångerna är ju inte helt lätt eftersom jag är hemma med Elsie och Bengt-Olov är en väldigt upptagen man. Jag har som ett mantra försökt intala mig att det här bara är en rolig grej och att jag inte ska ta det på så stort allvar, men det är faktiskt inte helt lätt att tänka så. Bara att skriva om det här just nu ger mig en klump i magen. Alla tips på hur jag ska ta mig igenom det här mottages tacksamt!!!

De 5 bästa barnprylarna!

En högst personlig lista utan inbördes ordning över de saker jag inte skulle klara mig utan.

Ergonomisk bärsele - Bra för barnet och bra för bärare. För oss har Baby Björn aldrig varit aktuellt då mina systrar (och deras makar) redan testat sig fram till de bästa bärselarna. Vi har som så många andra ofta lite ont i axlar och rygg och då är inte Baby Björn ett alternativ då den inte alls avlastar speciellt bra. För barnet är det också stor skillnad mellan att hänga i grenen (Baby Björn) eller få vikten fördelad över hela rumpan ända ut i knävecket. Favoritmodellerna är Manduca och Beco men jag tror att de allra flesta ergonomiska selar (exempelvis Ergo Baby och Pognae) är sköna och det är mest en smaksak. Eftersom barnen sitter i sk. grodposition med ryggen lätt krökt så belastas inte ryggen och det är ingen fara att bära längre stunder. Ergonomiska selar går ofta att använda både på magen (vänd mot er) och ryggen och kan användas upp till 20 kg. Med ett kolikbarn som Elsie hade det varit helt omöjligt att klara det utan vår sele. Ihop med ett bärskydd som detta så klarar man alla väder. Vet ni vad det bästa är? Jo, man kan amma i bärselen också!

Till vänster en Beco 4th generation (säljs endast begagnad) och till höger en sele jag lånat ut till en kompis och det är modellen Beco butterfly 1. Min Manduca har jag dock använt allra mest så den börjar till och med vara sliten. Minerna och morgonfrillan bjuder jag på :-)

Vyssan Lull gungtassar - Brio har utvecklat en smart liten pryl som går att skruva fast på benen på i stort sett alla spjälsängar. Det är en enkel konstruktion med en liten fjäder i ett gummihölje som gör det annars så stumma sängen gungbar. Det går inte att liknas vid en vagga men klivet över från famn till säng mildras avsevärt och tack vare dessa kan Elsie ibland somna om utan amning på natten. Ett tips är att köpa er säng begagnad med ett par tassar på för en billig slant. Söker man på Vyssan lull på blocket säljs de nämligen oftast ihop med en säng och man behöver ju faktiskt både och.

Brios mina - även kallad "tuttmina". Från det att Elsie knappt kunde greppa om något tills nu (och troligtvis ett tag till) har detta varit en uppskattad leksak. Lätt att hålla i, smakar gott i skönt material och så är det lätt att få in en pigg i munnen även för fumliga babyhänder. Köpte flera och gav bort till vänner som just fått barn och gissar att de kommer uppskattas även av dem. Ni hittar dem bland annat om ni klickar er in på Jollyroom.

Det här möttes jag häromdagen
när jag kom ut från toan. Snacka om att
ha fått hjälp av duktiga barnvakter!

Baby Björns babysitter - helst med lekbåge på. Den fungerade typ i 30 sekunder när Elsie var liten och missnöjd men allteftersom magen mått bättre och hon blivit gladare fungerar den bättre. Hon hon får sitta i den i köket och om jag sjunger samtidigt hinner jag faktiskt med att både tömma och fylla diskmaskinen och på en bra dag blir även bänken torkad. De är väldigt dyra även på andrahandsmarknaden så om ni inte ärvt någon av en vän/syskon så gör som vi och kolla blocket. Babysitter+lekbåge fick vi för 500 och då var den "ingungad" så att den hade bättre gung än en ny. Perfekt!

Köksverktyg i silikon - Känns så mysigt i små babymunnar och så är det ju saker man vill ha hemma i varje fall. Allra bäst är penseln helt i silikon som jag fick av min mamma (givetvis turkos) och dom mjuka fransarna kan Elsie tugga länge, länge på. Om jag drar ett snöre genom hålet i änden och fäster i hennes matstol så kan vi föräldrar äta middag i lugn och ro utan att bryta ryggen av att plocka upp den 1000 gånger från golvet (den ramlar bara över kanten så vi lätt kan lägga upp den på hennes bord igen). Fäster jag dessutom den här bitringen (MYCKET uppskattad) i andra änden av snöret kan vi nästan hinna med att äta en efterrätt också.

Ett annat listinlägg är 5 saker jag blir glad av! 
Är ni som jag och gillar listor så kolla in inlägget: Fler listor!
 

Självklart är det viktigt att matcha leksaker med både kläder och lekfilt :-) Ni tror mig nog inte, men det här är faktiskt de enda turkosa kläder som Elsie äger. Har ni tips på var jag kan hitta fina turkosa plagg så kommentera gärna. Lekfilten är ett gammalt täcke som är mjukt och skönt att rulla runt på.