Att leva på sin dröm!

Det blev inte bara Norr till söder en vända förra veckan. Det blev Indal-Hökebo-Göteborg-Hökebo-Brösarp-Ronneby-Hökebo igen. Efter helgkursen i Norr dök jag neråt med flyg och föreläste på två plaster i Halland. Det var både min inspirationsföreläsning som oftast går under rubriken "Konsten att leva sin dröm!" men även en påbyggnadsdel som handlade om hur man som småföretagare ska tänka kring prissättning och hur man ska kunna ta betalt.

Kanske ska den delen ha rubriken "Konsten att leva På sin dröm!". Det är ju så oerhört många som startar eget för att de brinner för något och sedan aldrig får lönsamhet i sitt lilla företag. Jag får ibland frågan om vad jag jobbar med förutom hästföretaget som om det är helt självklart att jag inte skulle kunna försörja mig på det. Andra nästan skryter om att de minsann jobbar 20 timmar per dygn i sitt företag och skojar om att "sova för mån göra i ett annat liv". Jag tycker inte det är något att vare sig skoja eller skryta om såvida det inte är ens eget livsmål att få jobba så mycket. Jag tycker det är ett tecken på att man helt enkelt inte fått till det. Självklart måste man som småföretagare ibland jobba extra eller på obekväma tider men att ha satt det i system är inget jag blir imponerad av. Sen är det förstås inte bara att höja priserna och tro att det löser allt. Det gäller ju att få kunden att välja dig! Det och mycket annat diskuterades och det var nästan svårt att hålla tiden.

Det var spännande dagar och jag hoppas ha sått en del tankefrön hos åhörarna. Att jobba mer direkt mot småföretagare skulle vara väldigt roligt!

Det blev inte mycket paus här hemma sedan utan i fredags begav jag mig söderöver igen, denna gången till Österlen. I Häftigaste huset i familjen vid Brösarps backar spenderade jag sedan två dagar med familjen innan tåget tog mig lite norrut och helgen avslutades med en dagskurs i Ronneby (precis som för ett år sedan) innan jag flög hem igen. Den här veckan ska jag... ingenstans! 

Istället hoppas jag kunna vara i huset lite mer och det ska bli härligt.

Brorsan med sin snygga husbil och hans hund Sickan (Selmas kusin) hälsade också på i Brösarp när jag var där.

Det blev många till middagen och min kusin som fyllde 30 och jag som
nyligen fyllt 29 fick en stor tårta där det stod 59 på.

I Ronneby gjorde deltagarna fina framsteg. Här visar Ann att Totte
numera kan tölta istället för grisepassa.

Från norr till söder

Helgen i Indal blev solig och härlig med många fina framsteg hos kursdeltagarna. Som vanligt var det väldigt kul, men väl hemma sköljde tröttheten över mig och jag har känt av den även idag. 
Det blev inte mycket tid hemma innan det bär av söderut för imorgon flyger jag till Göteborg och så väntar en föreläsning i Kungsbacka imorgon och en i Halmstad på onsdag. Mitt emellan platserna bor vännen Helena som jag älskar att hälsa på så det blir ingen anonym hotellnatt imorgon som tur var.Temat på föreläsningen denna gång är om Konsten att ta betalt och öka lönsamheten i hästföretag. Det ska bli otroligt spännande faktiskt och jag hoppas kunna bjuda både på inspiration och tips.

Jag red ut med kursdeltagarna på några av lektionerna och det var verkligen vackert i Östanskär!

Ikväll drar jag norrut

Jag var där senast i mars och nu ska jag tillbaka till Bromees som har sin gård i Indal (en bit från Sundsvall) och hålla en helgkurs. Overallen ska jag förstås packa (den är en av de saker jag skrev om i Det bästa med vintern!) men till skillnad från i mars så bör jag kunna skippa broddarna. Då var ridbanan som en stor isbana och hästarna fixade det förstås med sina broddar men själv fick jag spänna fast såna där man köper på apoteket för att kunna promenera utan risk att ramla omkull. 

Innan jag kör norröver ska jag vara: hästhandlare, hästbonde och ridinstruktör. Först ut är några som ska kika på mina årsföl och även prova min fina Venus. Sen ska veterinären Id-kontrollera och chipmärka alla föl och så till sist kommer ägarna till en häst jag haft i träning för att få lite undervisning. Att rida till (alltså utbilda) en häst är ju bara halva jobbet om man vill hjälpa ekipaget, det gäller ju att man kombinerar med lektioner så att ägarna själva kan använda sig av det nya jag lärt hästen. 
Hoppas fler av er får chansen att vara ute idag för såna här septemberdagar är så jäkla fina!

Mist och Aladdin är två av årets gulliga föl. Riktiga linslusar är dom också!

Stora och tjocka efter sommarens bete. Stona Freisting och Leista
(Avelsstona) hjälps åt att klia varandra.

Mist är ett av fölen som ska chipmärkas idag. Hon kompenserar ofta för
sin litenhet med att stå högst upp på en av kullarna i hagen och spana.

Jag väljer om mitt liv ibland

Ibland kan jag önska mig ett helt vanligt 9-5 jobb eller önska att jag bara hade en lägenhet att städa istället för ett helt hus. När jag känner så brukar det räcka med en promenad i hästhagarna för att välja om mitt jobb och mitt liv på nytt och inse att jag nog skulle bli klaustrofobisk om jag flyttade till en lägenhet. Men det är skönt att liksom välja om det då och då för att inte börja ta allt för givet.


För ett år sedan skrev jag inlägget: Jag bytte lägenhet mot hästgård och att tänka tillbaka på tiden innan jag köpte gården och de första åren kan pigga upp mig när som helst. Det är nämligen lätt att bli lite blind för allt man har ordnat men när jag tänker på hur vi släpat vattendunkar i pulkan till hagarna (nu finns mina vattenkoppar - läs mer i inlägget: Mina fyra bästa hästtips!). 
Eller innan jag flyttade hit då jag pendlade mellan lägenheten och hästarna och fick yxa hål på isen på ån som löpte längs med hagen jag arrenderade åt hästarna och sedan hinka upp vatten till karet i hagen. Då slutar jag genast beklaga mig över att jag måste köra bort en ynka tank med vatten till hingstarna varannan vecka eller måste kratta äpplen varannan dag (jag har ÅTTA äppelträd!) och inser hur fantastiskt bra jag har det. 

Visst finns det jobbiga moment (OCH dagar) även i idag men de är sällan det blir så tungt och jobbigt som mina första år med företaget. Och dagar som denna när solen strålar och Underbara September visar sig från sin allra bästa sida så är jag lycklig över att vara hästbonde!
Här kommer lite soliga septemberbilder.

Ess får nu gå med de andra hingstarna efter sommarens betäckningssäsong. September är nog en av Ess favoritmånader också för oj, vad han leker min sina kompisar.

Goliat reflekterades fint i "Hökebosjön".

Min tidigare så hästrädda mamma har kommit långt och gosar här med gårdens föl när hon hälsade på i samband med min födelsedag.

Om bröllop

Eftersom de mest lästa inläggen här på bloggen hamnar här i listan till vänster så kan jag bland annat se att inlägget: Vilket bröllop!!! är ett av dem som blir mest läst varje vecka. Jag gissar att det inte är flera hundra i veckan som klickar sig in just i det inlägget för att läsa om min vän Helenas bröllop, eller hur?

Någon enstaka kanske tror sig få läsa att jag och Stefan gift oss precis som skvallertidningarna velat antyda på omslag som detta: 

Jag frågade Stefan om han ville följa med till Tanzania och han sade ja :-)

Mikael och Marita träffades och
gifte sig i Bonde söker fru.

Träffas man på det sätt vi gjorde så får man förstås finna sig i att få frågan om förlovning, giftermål och barn från skvallerpressen med jämna mellanrum (jo, de ringer mig regelbundet för att fråga om just det). Vissa par som träffats via serien har ju till och med valt att dela sitt bröllop med alla tv tittare (och jag har förstås suttit bänkad och förtjust följt dem uppför altargången). 

Vi fick faktiskt frågan men kände starkt att det inte var något för oss. Dessutom har vi inte bråttom med något utan allt får ha sin tid. Just nu är det renoveringen av huset som tar all vår tid och pengar. Att klämma in ett bröllop mitt i allt detta skulle vara jättetrist för vi skulle inte ha någon chans att njuta av det. 

Kan mycket väl tänka mig att
i så fall ha något turkost!

Att gifta sig känns som ett härligt tillfälle att få ordna en stor fest för alla man bryr sig om och fira kärleken. Någon gång blir det kanske vår tur, men oavsett vad så ligger det långt fram i tiden.  

Vi har ju i stort sett ett helt hus kvar att bygga!

Taket är snart klart och huset har blivit ännu vackrare!

Jag fick va prinsessa!

I fredags kom Stefan och hämtade mig på utsatt tid och vi körde iväg mot okänt mål. Färden slutade framför det vackra Rånäs slott och där checkade vi in. Det blev god mat, bubbelbad vid sjön och förstås en riktigt god frukost och det kändes härligt att få känna sig riktigt bortskämt ett litet tag. Sen begav vi oss till Uppsala och mötte upp med några vänner. Vi strosade lite på stan i Uppsala och upptäckte vilka lantisar vi är när alla människor överallt stressade oss (lördag efter löning dessutom). Efter bara ett par timmar var vi helt slut och begav oss hem igen mot en lugn kväll på gården. Ahhhh!

Rånäs slott var verkligen jättefint!

Redo för kvällens middag efter både bastu och bubbelbad vid sjön.

Ankornas i dammen vid slottet hade puffiga frisyrer och var jättegulliga.
Blev väldigt sugen på att skaffa några. Någon som har erfarenhet
av att ha ankor?

En härlig födelsedag!

Eftersom min egentliga födelsedag mest var fylld av oro och gråt så flyttade vi den till dagen efter, alltså igår. Det var ett lyckat drag för det blev en mycket bättre födelsedag på andra försöket. Stefan hade med sig blommor hem och lagade en smarrig middag. Vi skålade i billigt bubbel och sen kollade vi bonde söker fru tillsammans (självklart följer vi den nya säsongen!). En lugn och härlig födelsedag med andra ord.

Stefan fräser svampen till middagen.

Imorgon ska vi iväg på något tillsammans men jag har ingen aning om vad. Det enda jag har är en packlista med saker att ha med mig och den lyckades om något bara förvirra mig ännu mer (vilket kanske var meningen). Allt jag vet är att jag blir hämtad imorgon em. och kommer hem lördag em/kväll. Kompetent gårdsvakt är fixat sedan länge och hon har lyckats hålla masken inför mig.

Selma och kompisen Viska (pappas hund) trivs
tillsammans på kökssoffan. Jag lånade Viska
när Selma försvunnit för att ha hjälp att
spåra och ikväll får pappa tillbaka
sin älskling. Selma kommer nog
sakna sin kompis.

Innan dess blir det en liten middag med familjen då det som alltid på födelsedagar ska ätas sushi (Mums!). Eftersom resten av min familj numera bor i Skåne (Läs mer om familjens satsning) är det härligt att få i alla fall några av dem på besök här hemma. Jag kommer vara mäkta stolt över att visa upp det nya köket!

Lyckan är total!

Vår älskade Selma är hemma igen. Har troligtvis varit instängd någonstans och släppts ut för hon är torr och glad. Glädjen vill inte ta slut här på Hökebo! Tack alla som brytt er och tack för den snabba spridningen. Var det någon som tänkte knycka henne lär dom märkt att det inte var nån smart idé. Hoppas nu att ni som spridit kan uppdatera med denna nya glada info. 
Vi byter födelsedag och firar min 29 års dag idag istället nu när familjen är samlad igen. 

Finaste Selma är äntligen hemma!

Igår när jag red utmed vägarna var hoppet om en levande hund nästan släckt och varje gång jag såg något vitt i vägrenen trodde jag det var hon. Selma är ingen modig hund som drar iväg långt på egen hand men hon kan säkert ha råkat hamna i någon grannes lada av misstag och inte upptäckts förrän nu på morgonen. Vi lämnade dörren öppen till hallen inatt men att sova var svårt. Tanken på att hon kunde ha fastnad och skulle behöva spendera natten kall och blöt i skogen var fruktansvärd. 
Återigen TACK för alla som brytt sig och hjälpt till. Det betyder oerhört mycket!

Så här glad var Selma när hon kom hem. Fast kompisen Saskia var förstås inte här då.

Många kramar och pussar blev det!

Vill inte ge upp hoppet...

Nu är det för mörkt för att söka mer... 

Det känns så otroligt tomt här hemma och sökandet börjar tidigt imorgon bitti igen.
Läs mer på expressen.

Selma var är du?

Selma var borta i ett dygn men historien fick som tur var ett lyckligt slut!

HJÄLP OSS!!!

HJÄLP OSS!
Selma är spårlöst försvunnen sedan i morse och trots många försök att hitta henne till häst, i bil och spår med hund så finns hon ingenstans. Hon är nyklippt och korthårig som på bilden och nästan vit. Stor som en kungspudel. Nu misstänker vi att någon kan ha stulit henne så sprid gärna detta och hjälp oss hitta vår älskade hund!

Älskade älskade Selma

Selma var borta i ett dygn men historien fick som tur var ett lyckligt slut!

Snart trettio!

Japp, för idag fyller jag 29 och tycker det är härligt!

Väcktes dessutom med frukost på sängen så dagen kunde inte börjat bättre (till skillnad från i fjol). Dagens soundtrack får bli den här underbara låten:

I helgen var jag och höll kurs på Ekhaga utanför Vadstena. Eftersom jag skjutsade ner lite hästar hade jag förstås transporten med mig och hem fick jag både en häst på träning (töltsättning) och en ny egen. Han heter Goliat och är en ny kurs/lägerhäst till gården. Eldröd fux med stjärn och mycket man. Fin faktiskt måste jag erkänna trots att jag är lite av en fuxrasist. Han är en glad och lätttöltad häst och jag tror han kommer bli väldigt populär!

Goliat verkade nöjd efter sin första ridtur här på gården.

Åland bjöd på inspiration och bastu!

Det blev många timmar hemifrån (från 13.00 på onsdag till 21.00 på torsdag) trots att jag bara skulle föreläsa i 45 minuter men det var det värt. Träffade så trevliga människor och fick lyssna på andras inspirerande berättelser och så hoppas jag att jag själv också spred lite inspiration bland åhörarna. På hotellet fanns självklart bastu och det fick mig att börja drömma om en egen liten bastu i framtiden. Det finns ju faktiskt en stor och bra källare i huset. Ett litet bastuhörn borde man kunna få plats med...

Åka färja är verkligen avkopplande tycker jag.

För 70 spänn får man åka tur och retur Åland.

I Mariehamn utanför hotellet låg en riktigt fin segelbåt.
En sån skulle jag inte tacka nej till!

På onsdagskvällen kollade jag förstås Bonde söker fru på hotellrummet. Oj vad jag led under speeddejten när den charmiga bonden Fredrik blev så nervös att han fick tunghäfta. Minns verkligen hur nervöst det var.

Klar att ta taxi till det gamla Lantbruksgymnasiet för att föreläsa.